Det kan kännas lustigt att prata med okända personer i sin vardag...
Idag skulle jag åka till mitt gamla jobb och hälsa på och eftersom jag inte ska göra något annat
så har jag på mig myskläder och ser allmänt sliten ut och när jag står och väntar på 60 bussen
vid brunnsparken så är det en kille som börjar prata med mig och han pratar med en jätte härlig
dialekt och bara det gör att man smälter. Han började med att fråga efter en ciggarett och jag
svarar då att jag inte röker och så sätter jag in hörlurarna igen. Han fortsätter att prata med mig
så jag får ta av mig hörlurarna igen och då säger han: Vad vacker du är! Känner hur generad
jag blir (blir det väldigt lätt) och säger tack. Han frågar om jag är gift och svarar artigt att det är
jag inte och då frågar han om min ålder. (Kanske inte det man brukar fråga eller har jag fel)?
Svarar att jag är för gammal och då säger han nej men så gammal kan du inte vara, svarar då
att jag är 32 och han svarar med att han är 35 och då kommer nästa fråga: Vart ska du? Till
jobbet? Jag svarar att jag ska till mitt gamla jobb och hälsa på och då frågar han OM HAN FÅR
ÅKA MED MIG? WTF??? Jag svarar snällt att han är väl på väg någon annanstans och borde
åka dit istället. Just då trodde jag att bussen kom och säger att nu måste jag gå så går jag fram
till hållplatsen där bussen stannar men då svänger bussen mot ett annat håll - DET ÄR JU FEL
BUSS, jag hade sett fel! Trodde jag skulle dö men just då kom bussen precis bakom spårvagnen
som kom som tur var och han började gå iväg. Snacka om att skämmas när alla på hållplatsen
stod och kollade på oss när vi pratade kändes det som och sen kändes det bara lite creepy när
han sa att han ville åka med!
Det kan ju kännas lite lustigt att prata med folk man inte känner när man är på väg till jobbet men
sen önskar jag ju att folk hade varit mer öppna och pratat mer med varandra än vad folk gör idag!
(Och inte bara när man är ute på krogen och fått i sig alkohol då de flesta anser att det är mer ok)
Jag är en sån som de flesta pratar med, är jag på gymmet så börjar oftast folk prata med mig, när
jag är i affären, om man är och tvättar eller om man sitter på vårdcentralen så har jag en förmåga
att börja prata med folk eller om de börjar prata med mig, men det är ju bara trevligt så länge det
inte är en jobbig jävel. Sen vad gör det om du frågar kassörskan om dennes telefonnummer - det
värsta som kan hända är att du får ett nej och det bästa som kan hända är att du får en ny vän
eller din framtida partner ;)
så har jag på mig myskläder och ser allmänt sliten ut och när jag står och väntar på 60 bussen
vid brunnsparken så är det en kille som börjar prata med mig och han pratar med en jätte härlig
dialekt och bara det gör att man smälter. Han började med att fråga efter en ciggarett och jag
svarar då att jag inte röker och så sätter jag in hörlurarna igen. Han fortsätter att prata med mig
så jag får ta av mig hörlurarna igen och då säger han: Vad vacker du är! Känner hur generad
jag blir (blir det väldigt lätt) och säger tack. Han frågar om jag är gift och svarar artigt att det är
jag inte och då frågar han om min ålder. (Kanske inte det man brukar fråga eller har jag fel)?
Svarar att jag är för gammal och då säger han nej men så gammal kan du inte vara, svarar då
att jag är 32 och han svarar med att han är 35 och då kommer nästa fråga: Vart ska du? Till
jobbet? Jag svarar att jag ska till mitt gamla jobb och hälsa på och då frågar han OM HAN FÅR
ÅKA MED MIG? WTF??? Jag svarar snällt att han är väl på väg någon annanstans och borde
åka dit istället. Just då trodde jag att bussen kom och säger att nu måste jag gå så går jag fram
till hållplatsen där bussen stannar men då svänger bussen mot ett annat håll - DET ÄR JU FEL
BUSS, jag hade sett fel! Trodde jag skulle dö men just då kom bussen precis bakom spårvagnen
som kom som tur var och han började gå iväg. Snacka om att skämmas när alla på hållplatsen
stod och kollade på oss när vi pratade kändes det som och sen kändes det bara lite creepy när
han sa att han ville åka med!
Det kan ju kännas lite lustigt att prata med folk man inte känner när man är på väg till jobbet men
sen önskar jag ju att folk hade varit mer öppna och pratat mer med varandra än vad folk gör idag!
(Och inte bara när man är ute på krogen och fått i sig alkohol då de flesta anser att det är mer ok)
Jag är en sån som de flesta pratar med, är jag på gymmet så börjar oftast folk prata med mig, när
jag är i affären, om man är och tvättar eller om man sitter på vårdcentralen så har jag en förmåga
att börja prata med folk eller om de börjar prata med mig, men det är ju bara trevligt så länge det
inte är en jobbig jävel. Sen vad gör det om du frågar kassörskan om dennes telefonnummer - det
värsta som kan hända är att du får ett nej och det bästa som kan hända är att du får en ny vän
eller din framtida partner ;)